Tolstoj vs Dostojevski
Kors - ibland blir man satt på pottan, eller får i alla fall byxorna nerdragna. Såsom när man ställs inför den här frågan: Jag skulle vilja veta hur du skiljer på Tolstoj och Dostojevski, i stora drag alltså.
Tack för den, liksom. Men jag får skylla mig själv, för i posten om Snöstormen skrev jag: "Allt känns MYCKET ryskt, mycket Dostojevski, eller kanske snarare Tjechov". Alltså - inte nog med att det är en svår fråga; den handlar dessutom om Tolstoj, som jag faktiskt förbigick med tystnad, vilket nog var fel av mig.
Ord skrivna i en hastig känsla, förstås, och nu får jag äta upp dem eller i alla fall tänka ett varv till. Men jag tror att jag tänkte rätt i alla fall - på mitt sätt. Fast egentligen borde jag kanske ha skrivit "snarare Tolstoj" än "snarare Tjechov".
Enligt MIG, och just bara enligt min subjektiva uppfattning, så är Dostojevski just MYCKET - det är stora passioner, stora existentiella frågor, massor av bottnar, det kryllar av folk och alla är på något sätt bärare av en idé. Det är vilt och skrikigt och lortiga gränder i S:t Petersburg - sådan är själva andan.
Hos Tolstoj däremot hittar jag mera av ett stillsamt berättande - det flyter på i något slags balans, allting är mera lågmält. Tolstoj, som jag läser honom, ägnar sig mer åt människor och mindre åt idéer. Eller - han ägnar sig åt människor och de har idéer, medan Dostojevski ägnar sig åt idéer som människor har. Nånting sånt.
Man kan se det på språket också, även i översättning: hos Dostojevski är det mycket kantigheter, hörn att slå tårna i och saker att springa in i. Hos Tolstoj är det mjukare, behagligare, det liksom vaggar fram obönhörligt, som i en vagn på nån halvskruttig landsväg på väg ut till nåt gods. Förstås. Fast nog skriks det en del Hos Tolstoj också - det är ju ryssar vi talar om...
Sedan är det ju en fråga om förväntan också - Dostojevski läser jag med förväntan om att "nu blir det jobbigt" (fast bra), Tolstoj är ofta behaglig att läsa - fast det minsann handlar om jobbiga saker.
Nån lär ha sagt att om man älskar Dostojevski så hatar man Tolstoj, och tvärtom. Det vill jag nog inte riktigt hålla med om - jag gillar båda högt och rent, fast jag har perioder när jag gillar den ena eller andra bättre. Just nu tar jag Tolstoj, tack.
Och Maxim Gorkij - honom gillar jag i ALLA väder! Att icke tala om Tjechov. Och min definition av Tjechov är: mera lagom med ord än Tolstoj, mera humor, mera modern, kanske. I synnerhet den mest lättillgänglige, enligt mig. Läs en bunt noveller av honom, gör det!
