Halsey, Margaret. Krokben för somliga. (1939)
Det amerikanska originalet bär titeln "With malice toward some" och utgavs år 1938. Intresserade läsare kan hitta den elektroniska, engelskspråkiga versionen på lånedelen av Internet Archive, som för övrigt rekommenderas till litet av varje. Att skaffa elektroniskt lånekort kostar gratis och anbefalles varmt alla som gillar litet mer o-gängse läsning.
Vad är då detta för en skrift? Jo, det är snarast en roman, fast avfattad i dagboksform. Författarinnan följde sin make professorn från Amärkat till England där han under ett halvårs tid var "utbyteslärare". Margaret skrev storögda, lätt kverulerande brev hem och svågern förläggaren såg till att det blev bok av dem.
Precis som med Lindgrens Kati på Kaptensgatan blir jag litet tagen av det alldeles färska, oförstörda i amerikanskans möte med Utriket, i detta fall England och inte minst engelsmännen. Hon har naturligtvis sina förutfattade meningar, men återigen - det fanns ingen TV, bara en sån sak! Vad "levande bilder" hon hade fått sig till livs av England var väl kinematografiska, då då - och från böcker, tidningar och fotografier.
Intressant är också att paret gör en avstickare till Sverige och Norge - Stockholm i slutet på 1930-talet beskrivs som rent och oslummigt och särskilt nämner författaren frånvaron av minnesmärken över Kriget: "En av de första företeelser som slog mig när jag kom till England var hur många fler krigsmonument det finns där än hemma. I Sverige får den fullständiga frånvaron av minnesmärken med inskriptionen 1917 eller 1914-1918 en att känna sig lätt till sinnes och obekymrad och nästan oansvarig" (s. 100). Första världskriget då förstås - fast innan något "andra" hade ryckt igång. Flera hänvisningar görs till boken Sweden - The Middle Way av Marquis Childs. Childs var en amerikansk journalist som i sitt arbete som reporter hade imponerats av det svenska välfärdssystemet och de reformer som hade genomdrivits av socialdemokraterna. Boken, som gavs ut 1936, blev en bästsäljare i USA och anses faktiskt fortfarande ha stort inflytande på hur Sverige ses i andra länder. (Själv tänker jag på ryska vänners syn på Sverige - kan de ha influerats av Childs, eller snarare kanske av någon som i sin tur läst Childs?) Childs tes var att Sverige hade antagit en politisk ståndpunkt någonstans mittemellan extremerna USA och Sovjet - till medborgarnas fromma. Så sent som 1980 kom för övrigt den då 77-årige Marquis Childs med en uppföljare, Sweden - The Middle Way on Trial.
Mera svenskt om denna bok: översättningen. Den är föredömligt utförd av Dagny Henschen, för tillfället med tillägget Harrie till efternamnet. Hon var professorsdotter med en massa kulturpersonligheter i stamtavlan och fick år 1914, i äktenskapet med lektor Wilhelm Nyman, en dotter som gavs namnet Britt och som kom att bli känd under namnet Britt G. Hallqvist - översättare och författare och väl känd för de allra flesta som läser någonting någongång eller åtminstone går i kyrkan och sjunger psalmer. Hur som helst - mamma Dagny gick inte heller av för hackor som översättare; Krokben för somliga har en alldeles strålande språkdräkt, såpass att jag ibland får lov att läsa om flera sidor därför att jag har njutit så av språket att jag inte har tagit till mig själva innehållet. Tillsammans med Ivar Harrie (make ett tag) översatte Dagny Henschen för övrigt Dorothy Sayers deckare med Lord Peter Wimsey i huvudrollen, och tillsammans med Hilda Holmberg översatte hon såväl Daphne Du Maurier som H.G. Wells. Den där Hilda Holmberg förefaller för övrigt ha varit grundligt i farten som översättare på egen hand; jag har inte hittat någon information om henne än, men jag ger inte upp.
Men åter till författaren - M. Halsey, 1910-1997, skrev ytterligare några böcker, varav en med titeln Color Blind: A White Woman Looks at the Negro (1946), som med våra dagars ögon ser litet tveksam ut, men som avhandlar och tar avstånd ifrån rasism. Mer om Halsey kan man hitta i New York Times runa och så här såg hon ut:
Titeln, "With malice toward some", torde väl för övrigt vara en parafras på Lincolns "second inaugural address", vad katten det nu heter på svenska, från 1865 som slutar med meningen: With malice toward none, with charity for all, with firmness in the right as God gives us to see the right, let us strive on to finish the work we are in, to bind up the nation's wounds, to care for him who shall have borne the battle and for his widow and his orphan, to do all which may achieve and cherish a just and lasting peace among ourselves and with all nations.
Så småningom kom Halsey att få kämpa med såväl alkoholism som agorafobi vilket hon också avhandlade i sitt sista verk, No Laughing Matter: The Autobiography of a WASP (1977), som jag med alldeles obefintlig framgång har försökt komma över.
Men sammanfattningsvis: Krokben för somliga (titeln är det enda översatta som känns avigt, tycker jag) är absolut läsvärd fortfarande, och inte bara på nostalgiskt, djur-i-bur-skådande sätt. Den är rolig och välskriven och full av saker som man vill dela med sig av, såsom författarinnans betraktelse över att köpa skor i England. Om ett par nyinköpta tofflor yttrar hon att hon "inte bara omöjligt kan skilja vänstra toffeln från den högra utan endast efter noggrant övervägande är i stånd att se vilket som är fram och bak" (s. 89). En liten google-sökning på citat av Margaret Halsey ger förresten en hel del citat att tjusas av och fnittra åt, såsom till exempel dessa.
